MOZEK

En liten plejlist kan ni väl för i all sin dar få. Slit den med hälsan. Den innehåller några vackra låtar. En del av dem har jag vansinnigt mycket minnen till. En del är helt nya. En av dem hittade jag på Spotify's startsida igår. En annan av dem innehåller textraden som med en liten gnutta modifikation blev namnet på den här bloggen. Tänka sig!

deux images dos cuadros two pictures

Jag har kapat håret lite och den där kjolen är bara bra. Från MÅÅÅNKI. 75 kronor. Rea är bra. Det gillar vi. Tummen upp, tummen upp, yeah, yeah. (Det är nog bara jag som minns den låten.)


En facelook som det heter i modebloggarna. Här, kenza, foki, mogi, sofi, tyra och allt vad i hela friden ni heter, här har ni den brutala, osminkade, ostylade sanningen. Hur känns det?

I övrigt ar det varit oväder idag också. Virrpannan bakom denna blogg finner spöregn som ett utsökt väder för utövande av gamla ungdomsböcker-läsande på balkongen. De ä ju ba vatten fö fan!
Kalle Moraeus är sötast ever och min mormor tycker att jag pratar dalmål. I wish.

Pussar. Ta hand om varandra!

En annan dag

Den här bilden tog jag för flera dagar sen. Sen har den legat och skvalpat i Mina Bilder. Redigerad och klar. När får jag vara med? När får jag synas?

Nu får du det, min vän.

.. Hej.

Idag har jag bakat kakor och funderat på hur det hade varit om jag hade varit samiska. Ganska trevligt tror jag.
I övrigt har jag varit utan internet och hemtelefon fram till för en timme sen ungefär. Åskan tog det. Ganska skönt.
Ah Men pusseeeN' dårå.

En sak som är sann

Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå när du inte ser på
Och genomskinligt grå blir jag
Utan dina andetag

Erase/Rewind

Jag tog bort det förra inlägget. Det kändes ogenomtänkt och inte bra i magen. Även om jag står för det. naturligtvis står jag för det. Det är en vacker kvinna och jag önskar att jag var lite mer lik henne. Men det hörde väl inte riktigt hemma här om en så säger.
Puss.

My apologies.

Jag tänker på fyra vänner jag har. De är alla blonda. Annars har de ingenting gemensamt. Förutom möjligen mig. De är så olika som fyra jämnåriga, svenska, blonda flickor kan bli. Och jag blir fan i mig inte klok på någon av dem. Men jag tycker så fruktansvärt mycket om dem allihop så det gör fysiskt ont i hela mig.
Jag tror att jag är skyldig dem alla ett förlåt. Och de mig. Men vi klarar oss ändå. Saker är som de är.

Det är väl så, antar jag, att har någon väl hackat hål i ens hjärta och bosatt sig där, då finns den personen alltid kvar, på ett eller annat sätt.

Drömma-Lotta länkade ett fint album på Spåttifaj. Jag fick ont i hjärtat av lycka.

Godkväll

Om en så säger.

Jag gör inte mycket om dagarna ska ni veta. Tittar på gamla teveserier. Klappar hundar. Virkar en halsduk. Försöker se ut som att det regnar. Börjar nästan bli lite pepp på skola (som det heter. fett pepp untz untz untz). Fastän jag inte orkar lyfta ett finger. Orkar inte ens baka kakor för att äta upp. Men ändå längtar jag lite. Till de där tidiga morgnarna med de två tanterna som tittar misstänksamt på mig i busskuren. Till de gånger man råkar komma för tidigt och får sitta i korridoren och känna sig dum innan det kommer någon. Eller när man kommer för sent till svenskan och ens rara lilla lärare inte blir sur inte ens lite. När det är äcklig mat i matsalen. När man måste ta i allt man har för att inte få ett vansinnesutbrott. När man somnar på lektionerna. Långa håltimmar med fina, fina vänner. Som soldater är de. Riddare i blanka rustningar. Ska bryta mig in i ett kostymförråd och skaffa en likadan.
Rustning.
Kan vara bra att ha känner jag. Ska aldrig bli bra på balansgång. Världsmästare i boxning.

Mvh en som visst har lite för mycket fritid.

I got a jar of dirt and guess what's inside it!

På den här nivån är det idag. Jag återkommer när jag har mer relevanta saker att delge er.

Kvinnor att älska och beundra

Clara Lidström är ju bara bra på alla sätt och vis
Hanna Hellquist för att hon skriver så bra och är rolig och så attans snygg
Ella Fitzgerald sjunger så att jag tappar andan
Marie Picasso är så smart och söt och liksom godhjärtad
Gunhild Carling kan nog allting. Utom möjligtvis slalom
Mia Skäringer för att jag kan läsa hennes bok om och om igen och den får mig alltid att må bättre och hon är så jävla smart och rolig och helt jävla underbar och genial

De är mina förebilder och jag älskar dem.

I got my hair

Trollrufs a.k.a. fårpäls, pudelfrisyr, fluff.

Jag lysnnar på Robyn, kors i galoschen.

Jag är tydligen

I vägen

Otacksam

Omusikalisk

Jobbig

En dålg vän

Tjock

Dissig

Ett blindstyre

Lat

Slarvig

Rolig att stänka vatten på

Och mysig att gosa med

Där ser man.

H..

Tänkte säga hej men sen såg jag att Moa lagt upp en sån fin bild så då behövdes det inga ord.

Kåppyrajt Moa Fatamorgana.

Tala till världen

En estethalvbekantperson till mig har startat en facebook-grupp som heter Talk To The World. I den skriver han att han tycker att vi människor är för dåliga på att prata med varandra. På att säga hej till någon på gatan. Föra en konversation med personen på sätet bredvid på bussen. Säga tack och hej och förlåt och oj vilken schnajdigt läppstift du har du bruden!

Och jag tänker på en mamma jag såg på bussen en gång när jag skulle någonstans.

Hon var inte många år äldre än mig och hade två små barn som sjöng och var glada. De skulle till lasarettet och hämta sån där desinfeceringssprit för hennes lilla pojke skulle opereras dagen därpå.

Och hon var inte ens lite blek om nosen. Hon var bara varm och trygg och lugn och glad och helt jävla underbar. Jag satt på sätet bakom och hörde henne prata med sina barn. Förklara och berätta. Och jag fick en tår i ögonvrån. Sån vill jag också bli när jag blir mamma.

Och så blir jag så ledsen över att jag aldrig sa något. Hej! Jag måste bara få säga att du verkar vara en helt fantastisk mamma, och vilka fina barn du har!

Varför sa jag inte det för?

Ps. Gå med i gruppen. Gör det.

Do you get a little kick out of being small-minded?

Det är olidligt varmt och jag vill skutta runt till denna sång men jag orkar bara ligga raklång död och vänta på kvällen.
(Videon är nån random men jag tyckte den var jättesöt.)

Vackert

Jag kom hem från den här vackra platsen för några timmar sen

Där hittade jag den här raringen (eller inte just precis vid det där huset, men ja NI FÖRSTÅR MIN POÄNG JU)

Kom hem till ett kärt virrvarr

Livet

Jag vet inte om det är när jag är glad
Eller när jag är ledsen
Som jag lurar mig själv
Det är inte du som ska vara rädd för att bli övergiven
Utan det är jag som ska
Passa mig jävligt noga
Jag säger jämt att jag har ett behov av ensamhet
Drar mig undan och förväntar mig att alla ska vänta snällt på sin tur
Men är det så konstigt?
Är det så mycket begärt?
Är det inte det som kallas
Vänskap?
Att finnas där och stå ut med varandra
Respektera och tycka om
Trots alla jävla fel och brister
Det som är så bra
Med en blogg
Är att man kan
Censurera verkligheten

He don't care for shows and he don't even care for clothes

Livet är så vackert tycker jag. Bräckligt och fult och avskavt. Odugligt. Fulländat på alla sätt och vis. Blir varm i hjärtat av tillkortakommanden. Av förtroenden. Av lidande och hemligheter. Av liv.

Jag vill bara sjunga!

She looks happy

Look at her. She's smiling. Is she happy?

She looks happy, so what does it matter?

Ett filmcitat. MOÍ?! Jo jag tackar ja.

En fin bok. Borde heta "En till bok om marmeladkatten och underbara Olga".

En fint yvkort från en vän som är min lillasyster. "PAAAUUL!!! ! Mitt liv är nu fulländat." står det på baksidan. Och en vacker teckning som min brorson har gjort.

En groteskostor pelargon. Min mor har god hand med sina vänner växterna.

Kattmajas katt och en vacker porslinshund viskar hemlisar.

Min gammelmormor var så vacker.

Liberachi you know.

Så rara burkar står på parad i mitt rum.

Murrig lampskärm (foten är på lagning hos min chef) och rutig klänning. Från loppis ju.

Hallonrött och snövitt.

(Ibland önskar jag att underbaraclara var min storasyster.)

Fast så får man inte säga för jag har det ju så attans bra ändå.

Tänk om.

En folkabubbla skulle sitta så fint.




Bilden har jag lånat av Gåggel och är tydligen tagen i Halmstad. Hej och hå.

Bryderier

Varför är det så fruktansvärt varmt för? Ju fler dagar som går utan att det regnar, ju buttrare blir jag. (Och jo, jag FÅR, för jag gnällde inte en enda gång på kylan i vintras. Så jag har liksom dispens.)

Varför ska varken familjen Wetterholm eller familjen Johansson vara med i nästa säsong av Familjen Annorlunda? Mitt TV-liv rasar sakta samman.

Varför bryr jag mig om ovanstående punkt?

Varför ska de proppa in alla vitaminer i sånt som smakar äckligt för?

Ps. The last bryderi is a quote from the movie Karlsson on the roof. Av Lillebror. Fyfan vad jag var rädd för Karlsson när jag var liten.

Jag är

så blödig att jag börjar gråta för att Pip-Larssons döttrar har så fina kappor och för att jag älskar 40-talsdesign.

DEN DU.

I get around round round round, I get around

Varför finns Sven-Ingvars?
Jag har återgått till mitt svunna liv som bokmal och det känns så attans bra så det anar ni bara inte.
Det är lite torrt med bilder här, vilket till största del beror på att kameran inte har några batterier vilket gör den lite svårstartad så att säga. (Med betoning på g:et. Det var en smyghyllning till Martina Thun.)
Men det kompenserar jag med att äntligen ha krånglat klart med min bloggdesign och nu är jag så nöjd så det anar ni inte det heller.
Det var väl det jag hade på lilla hjärtat. Ni ska få se en fin klänning och en fin lampa när jag orkar ladda kameran.

Puss, värme, harmoni, kärlek, ljus, saft, bullar och allt det där.