måndag 27 september 2010

And walk when not able

Tänk att ibland tar det flera år innan man kommer på saker. Och när man väl kommit fram till det där man skulle komma fram till så framstår det som hur enkelt som helst. Fånigt enkelt.
Jag hörde en kvinna på bussen som berättade om sina vänner som hade mött ett spöke i källaren. Det var en dam som hade suttit vid ett bord och tittat på dem när de kom nedspringande.
Jag kände med damen. Hon måste känna sig så jävla utnyttjad och exposed nu.
Kyss.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar