Åh prat

Det blåa huset är snart vitt. Det känns ganska bra. Fast också hemskt. Så, så, nu målar vi över allting. Det syns inte. Vi spelar på ytlighet och vi är så duktiga skådespelare.
Jag vet inte hur man gör när man är ytlig. Det funkar inte. Artighetsprat utan substans. Jag får panik.
Jag råkade lugga en tant idag. Hoppas att hon inte blev ledsen för det blev jag.

Mvh en som ska sjunga solo på körkonserten.